tisdag 31 december 2013

Mitt_jullov_dag_13

Sodankylä och den trettonde dagen på jullov


Nu är det den trettonde dagen på mitt jullov och den sista dagen på 2013 (tretton). Jag är här i Sodankylä i huset nummer tretton som var mitt hem 17 år, från 1992 till 2009. Den tiden har varit omkring två tredjedel av mitt liv. Det är ganska mycket. Ändå känner jag att kommer inte från Sodankylä och att Sodankylä är inte mitt hem.

Bussbilder


Jag publicerade över 100 bussbilder i min blogg idag. Några av de bilderna har varit i min blogg redan tidigare på jullov men detta nytt album presenterar någon samling av dem.

Via denna länk kan du titta på bilder: Bussbilder oktober-december 2013

Årets sista dag



Nu är det sista dag detta år. År 2013 har innehållit mycket. Jag refererar inte alla händelser och saker men jag berättar några saker (större eller mindre) om mitt år 2013. Ordning är slumpmässig.


  1. Jag började skriva den här bloggen. Jag har inte varit väldigt aktiv men jag har ändå skrivit nästan 30 inlägg.
  2. Jag arbetade som sommarteolog i Korsnäs församling i juni. Det var väldigt trevlig och nyttig erfarenhet.
  3. Jag blev teologie kandidat.
  4. Jag besökte Rom. Det var min första riktiga resa till utlandet.
  5. Jag besökte också Sverige och sprang 15 km i Lidingöloppet i Lidingö, nära Stockholm. Det var min första riktig resa till Sverige. Tidigare har jag besökt bara Haparanda och andra Tornedalen.
  6. Jag besökte också på Åland. Där cyklade jag fyra dagar med min lillebror.
  7. Är det sant att jag har rest så mycket? ;D Jag har också rest mycket runt om Finland.
  8. Jag träffade väldigt många nya och gamla vänner. Jag fick många nya vänner och kompisar.
  9. Jag levde med en härlig kvinna men det förhållande slutade och blev annorlunda.
  10. Jag handlade ett systemkamera, Nikon D3200. Jag har fotograferat med den. Min gamla kamera gick sönder.
  11. Jag var mitt tredje år som kassör i Fides Ostiensis rf.
  12. Jag bodde i Villmanstrand i januari och februari när jag var i församlingspraktik i Lauritsala församling.
  13. Jag åkte skidor 18 km i Pertsan hiihto -evenemang i Luosto efter skidpaus på tre år.
  14. Jag sov mycket och var trött.
  15. Jag fyllde 25 år.
  16. Jag deltog i Tunturisuunnistus 2013 -orienteringstävling och i två löptävling (därtill Lidingöloppet). Dessutom sprang jag ganska ofta med några av mina vänner.
  17. Jag hade ont i ryggen. Därför har jag gympat min rygg.
  18. Min vikt uppgick.
  19. Jag köpte ett nytt skrivbord.
  20. Jag var medlem i kyrkans teologiutbildningskommitté.

Jag gjorde också mycket annat. Det hände också mycket annat.




måndag 30 december 2013

Mitt_jullov_dag_12

Linja-Karjala 743 (Savonlinja)
FGH-164, Volvo B7R/Volvo 9700S, åm. 2004, 50 pl.

Från Joensuu...


Jag vaknade upp klockan 5 samt åt frukosten, diskade och gjorde några andra förberedelser. Sedan gick jag till busstationen och åkte buss till Kuopio. Jag köpte bussbiljetten genast till Lapinlax. Bussen mellan Joensuu och Kuopio var s.k. expresstur som stannar inte mellan de här städerna. Den körs snabbt från stad till stad utan att stanna någonstans (t.ex. i Outokumpu).

Pohjolan Matka 121
IJB-807, Volvo B12M 6x2/Volvo 9700HD NG, åm. 2010, 61 pl.
I Kuopio hade jag omkring 30 minuter tid innan buss avgick till Lapinlax. Då fotograferade jag bussar, besökte R-kiosken och järnvägstationen. På järnvägstationen köpte jag tågbiljett från Lapinlax till Rovaniemi. Jag måste köpa biljetten med automat eftersom stationens biljettexpedition hade problem med ABD-system.

Stationsbyggnad i Lapinlax. 
Det finns Matkahuolto-ombud och restaurang i byggnaden.
Från Kuopio till Lapinlax fick jag åka Kalpa-buss. Kalpa är ishockeylag från Kuopio. Kalpa spelar i FM-ligan. Troligen använder Pohjolan Matka den bussen på linjer och i chartertrafik när Kalpa inte behöver bussen. Jag hoppades och väntade på att Pohjolan Matka använder någon gammal buss på den här linjen men det används en ny och stor buss. Mellan Kuopio och Alapitkä (i Lapinlax) var jag som enda passagerare.

I Lapinlax station promenerade jag lite, tittade på gamla och vackra byggnader samt väntade på tåget. Tåget anlände i tid och jag steg på det. Jag åkte expresståget 711 till Rovaniemi.

Någon gammal byggnad på stationsområdet i Lapinlax
I tåget (och i samma vagn) träffade jag plötsligt en av mina arbetskamrater från Vasa där jag var i 2012. Det var trevligt att träffas henne. Hon reste till Ylläs och ska åka slalom där.

...till Sodankylä


Eskelisen Lapin Linjat
TPZ-946, Volvo B13R 6x2/Volvo 9700H NG, åm. 2012, 66 pl.
Från Rovaniemi till Sodankylä åkte jag buss av ett legendariskt trafikföretag, Eskelisen Lapin Linjat. Eskelinen har kört längs lapländska vägar från 1928. Den här gången var bussen Eskelinens största buss med 66 sittplatser! (Eskelinen har också en annan lika stor men lite äldre buss.) Det var fint att alla bussar under resan var nya för mig! :)

Efter resan på 12 timmar är jag nu i Sodankylä. Resan gick tillräckligt bra. Speciellt början av resan gick väldigt snabbt. Under tågresan började jag må lite illa. Det kände för varmt. Under resan hann jag bl.a. läsa, sova, titta på andra passagerare och vyer samt äta vägkostbröd och choklad.

Jag såg att det har hänt några förändringar i Sodankylä kyrkoby. Troligen berättar jag mera om de här förändringarna på någon annan dag.

söndag 29 december 2013

Mitt_jullov_dag_11

Pielisensuu kyrka
Utsikt från orgelläktare

Pielisensuu kyrka

Pielisensuu kyrka

Det finns många lutherska kyrkor i Joensuu. Det finns också många lutherska församlingar i Joensuu. Jag är medlem i Pielisensuu församling men jag tycker att min hemförsamling är Joensuu församling även om jag har bott i Pielisensuus område hela tiden i Joensuu.

I morse deltog jag en mässa i Pielisensuu kyrka. Jag hade varit där många gånger tidigare men aldrig på orgelläktare. Eftersom jag var lite sen gick jag till läktaren. Det var en fin upplevelse. Där fanns det ganska bra utsikt men det var synd att altt ser ut så små. På läktaren finns det också mjuka stolar.

Vilket annat


Ambulans kör till centralsjukhus.
Det byggs sjukhusets nya byggnad också på söndag.
Den här dagen gick ganska lugnt. Jag bl.a. tittade på foton och ordnade dem. Ikväll promenerade jag lite i stadsdel Niinivaara där jag bor. Det var roligt att gå längs nästan tysta gator på egnahemsområde och titta på olika hus: gamla och nya, stora och små.

Igår hade jag inga foton till er. Idag har jag två foton om Pielisensuu kyrka. I morgon bitti fortsätter jag mitt jullov med att åka buss och tåg till Sodankylä. Under resan och i Sodankylä ska jag ta mera foton. :)


lördag 28 december 2013

Mitt_jullov_dag_10


Har Joensuu förändrats?


Det finns bara lite snö i Joensuu. Mycket snö har smält bort. Det ser ut höst.

I morse funderade jag vad jag ska göra idag. Borde jag göra ett besök ute? Vilken tid? Måste jag handla mat eller något annat? Jag fick "ett bud" att jag måste vara ute åtminstone liten stund varje dag. Så fattade jag beslut att besöka livsmedelsäffar eller sågot sådant. På eftermiddag började jag igen titta på tv. Det tog över två timmar. Sen cyklade jag till centrum samt besökte bokhandel "Suomalainen kirjakauppa" och S-Market. I bokhandeln sökte jag frimärksalbum men jag hittade inte. Jag fick ett råd att söka dem på nätet. Försäljare gav mig nätaddress www.lape.net.

Menlösa barns dag


Det är den fjärde juldag s.k. menlösa barns dag. Jag har ofta läst det på kalender men det har inte symboliserat något speciellt för mig. Eftersom den dagen kommer efter jul är det ofta tillräckligt med all annan jul.

På menlösa barnens dag minns det att den heliga familjen Jesus, Maria och Josef flydde till Egypten när kungen Herodes fattade beslut att mörda alla små pojkar i Judea. Jesus vet hur det känns att fly. Jesus vet allt slags känslor som vi har. Nuförtiden måste många människor fly från sitt eget land och vara flyktingar i främmande länder. Jesus känner också det.



Det hände inget speciellt idag. Tyvärr har jag inga foton idag. Förlåt.

fredag 27 december 2013

Mitt_jullov_dag_9

Från Simpele...


Julblommor hos min mormor
Allt slutar på någon gång. Julhelger 2013 gick bort. Julen var regnig och molnig, ganska ovanlig eftersom jag har blivit vana vid julen med snö och midvintermörker samt Lappland.

Undet senaste halvår har jag försökt läsa Ulla-Lena Lundbergs roman "Is" som vann Finlandia-priset i fjol. Nu har jag läst bara två kapitel på jullov. Det kräver så mycket att läsa. Tidigare har jag läst några Lundbergs romaner på finska. De romaner berättar om Åland såsom också "Is". Jag tycker om "Is" eftersom den behandlar bl.a. Åland och en prästfamilj men den är inte så lätt att läsa.

...till Joensuu

Savonlinja 642
BYS-712, Scania K124 6x2/Lahti Eagle 560, åm. 2000, 
44 pl. + stor fraktavdelning

Efter julhelger i Simpele åkte jag buss tillbaka till Joensuu där finns mitt hem. Bussresan gick ganska bra men jag kunde inte sova. Det krävde också mycket att gå med resegods från mormors ställe till Simpele centrum där finns snabbturhållplats i Simpele. Det skulle vara kortare väg till järnvägsstation men jag ville åka buss.

Bussen var inte ny för mig. Jag har sett denna bussen många gånger tidigare och åkt den en gång från Simpele till Nyslott i augusti 2012.

Jag ömmade för chauffören mellan Parikkala och Kides eftersom några passagerare förstodde inte att bussturen var snabbtur och kan stoppa bara vid snabbturhållplatser. Vanliga bussturer kan inte heller stoppa när som helst, bara vid hållplatser.

På måndag (den 30 december) ska jag resa till Sodankylä och fortsätta mitt jullov där. På veckoslutet kommer jag att vila lite i Joensuu.

torsdag 26 december 2013

Mitt_jullov_dag_8

Församlingscentrum i Simpele centrum

Församlingssal i ordning för gudstjänst
Rummet skulle vara bra för kyrkkaffe.

Centrum och mässa


Idag ordnades det mässa i församlingscentrum men inte i kyrkan. När jag cyklade till församlingscentrum kom jag ihåg en finsk sång "Hiljainen kylätie" (Den tysta byvägen på svenska). Det fanns bara några fotgängare och bilar på vägar. Affärer var också tysta och mörka. Allt var nästan ljudlöst. Det fanns människor och bilar bara på församlingsgård. Det var lite över 30 deltagare i mässan.

Jag märkte att människor hade inte lika bråttom efter mässan i församlingscentrumet än efter gudstjänten i kyrkan. Det skulle ha varit bra möjlighet att ordna kyrkkaffe efter mässan idag. I församlingscentrumet skulle vara väldigt bra omständigheter för kyrkkaffe. Det finns inte sådana omständigheter i kyrkan där ordnas nästan alla gudstjänster i Simpele.

Det finns olika traditioner om kyrkkaffe i Finland. Några församlingar organiserar kyrkkaffe efter nästan varje gudstjänster. Tyvärr ordnar andra församlingar aldrig (eller nästan aldrig) kyrkkaffe. Kyrkkaffet är riktigt bra situation att träffa andra församlingsbor och diskutera med dem. Det händer ofta att människor kommer ensam till kyrkan och fortsätter sitt liv ensam utan att möta andra människor under sitt kyrkbesök. Förstås är det sådana som har bråttom bort från gudstjänst eller som vill inte träffa andra människor och diskutera med dem. Kyrkkaffet behöver inte vara något tvång utan det är möjlighet. Det kunde komma att vara en sed i församling.

onsdag 25 december 2013

Mitt_jullov_dag_7

Mina julklappar

Julklappar

Igår kväll öppnade jag de julklappar som hade hamnats hit. Det är normalt att jag får sockor. Jag fick två par yllesockor, två par "normala" sockor och ett par randiga Marimekko-sockor. De Marimekko-sockor kräver handtvätt och är tillverkad i Portugal. De är också ovanligt färgrika för mig. Jag har ofta funderat att jag skulle vilja använda färggrannare kläder men det är inte så lätt. Jag har mycket mörka kläder och det är ofta det lättaste alternativ att välja mörka kläder.

Jag fick också en vinröd tröja, en nattdräkt (sommarmodell), en bok om medmänniskor (Metropoliitta Johannes: Lähimmäinen) och en cd-skiva.

På julmorgon i kyrkan

kyrkorum i Simpele
Även om det regnade lite cyklade jag till kyrkan. Julmorgonens gudstjänst i Simpele kyrka började kl. 10. (Det hade varit gudstjänst i Rautjärvi kyrka redan kl. 8.) När jag kom till kyrkan var det mörkt där. Då var det inga andra i kyrkosal än jag. Ljus på kyrkbänkgavlar var väldigt fina. (Se bilden) Elektriska lampor ljusnade när gudstjänsten började.

Efter gudstjänsten gick prästen till kyrkfarstu och skakade handen med kyrkfolk. Det gick ganska snabbt. Jag var den sista i handskakningskö och därför hade jag möjlighet att diskutera lite med prästen och ge respons om julaftonens andakt. Jag hade träffat prästen redan tidigare i en annan församling.

tisdag 24 december 2013

Mitt_jullov_dag_6

Simpele kyrka

Begravningsplats i Parikkala.
Det finns begravningskapell på baksidan.

Gravar


Det är julafton idag. I morse besökte jag begravningsplats i Parikkala. Det var ganska ovanligt att besöka begravningsplats redan på julaftonmorgonen och när det var ljust. Nästan alltid (i Sodankylä) har jag besökt begravningsplats på eftermiddag. Dessutom är julafton väldig mörk i Sodankylä eftersom det är midvintermörker där då.

Jag cyklade till kyrkan. 

Andakt på julafton


Jag deltog i julaftonens andakt i Simpele kyrka. Där fanns mycket människor! Andakten var ganska intressant och frakmentarisk men det var ganska lätt att känna igen gudstjänstformulär. Julevangelium lästes i 3-4 kortare stycken. Efter ett stycke "predikade" präst lite om det stycket. Sedan sjöngs psalmvers innan det fortsattes att läsa nästa stycke. Efter det predikade prästen igen och församlingen sjöng.
Adventsljus i Simpele kyrka

Det var också ovanligt och konstigt att prästen gick bort från altaret till sacristin innan andakten har slutit. Sedan släcktes det lampor i kyrkans kor även om andakten fortsatte med en psalm och två sånger. Prästen hade bråttom till Rautjärvi kyrka där ordnades likadan andakt kl. 16. Andakten i Simpele hade börjat kl. 15. Jag tycker att system var kanske planerad lite dåligt men små församlingar måste använda ibland speciella lösningssätt.


måndag 23 december 2013

Mitt_jullov_dag_5

Farlig is! Jag försökte strö sand.

Burken

Idag hittade jag en aluminiumburk med pant på väg till centrum. Jag tog den med mig för att returnera den. Det var lite komiskt/snöpligt att besöka apotek, bank, blomsteraffär med burken i min hand. Efter besök dessa platser besökte jag livsmedelsaffär och returnerade burken (och fick 15 cent).

Det finns bara lite snö på bakgård. Jord är våt.

Taxibilen

Som barn lekte jag ofta på den här stora stenen. 
Stenen ser ut ganska liten nuförtiden.
Även om det regnade lite gick vi till centrum där vi besökte olika affärer. Det finns många små affärer/butiker i Simpele centrum. Eftersom vi handlade mycket mat och allt annat som vi behöver på julen beställde vi taxi till returresa från centrum. Taxin var ganska ny Ford Tourneo (dvs. Transit) Custom -minibuss. I Centrumet såg jag fyra taxibilar. Tre av dem var minibussar. Jag frågade taxichaufför om nästan alla taxibilar är minibussar i Simpele. Han svarade att det finns bara två personbilar som taxi i Simpele. Alla andra taxibilar är minibussar.

Jag funderade att det är troligen nyttigt att taxichaufförer har minibussar här på landsbygden. Sådana bilar är mångsidigt användbara eftersom de kan köra (eller bussa) bland annat grupper på högst åtta personer, människor med rullstolar, människor med mycket resegods eller andra stora föremål och så vidare.

Att förbereda jul

Julljus på fönsterbräda
Varför borde man göra så mycket när man förbereder julen? Kunde det lyckas i lugn och ro? Är det möjligt att förbereda jul vänligt och utan att snäsa? Hoppeligen!

Många människor har vissa jultraditioner år efter år. Traditionerna går i arv. Jag har ofta funderat varför något händer just på det sättet som det händer varje år. Hurdana jultraditioner skulle jag vilja ha i framtiden i min egen jul? Jag skulle inte vilja ärva traditioner som sådan men jag är inte säker om det är möjligt. Troligen borde jag fortsätta att fundera det och ta det lugnt. :)


I MORGON ÄR DET JULAFTON!




söndag 22 december 2013

Mitt_jullov_dag_4

Slask, sång och skjuts

Vädret i Joensuu var slaskigt och våt. Det var lite spännande att gå till kyrkan (Pielisensuu kyrka) eftersom jag hade inte gummistövlar utan annatslags skor som borde vara lite vattentät på något sätt. Mässan i Pielisensuu var julsångmässa. I stället för psalmer sjöng vi de vackraste julsånger (Kauneimmat joululaulut på finska). Liturgiska sånger hade fått sina melodier från julsånger. Mässan var riktigt trevlig och vacker.

SR2-ellok nummer 3245 väntar på sin avgång på Joensuu
 järnvägsstation. Vilken grön lapp finns på framdel av loket?
I/efter mässan träffade jag en av mina grannar. Hon ville hjälpa mig och ge mig skjuts till järnvägsstation. Det hjälpte mig mycket. Jag fick också träffa hennes söta hund. Grannhjälp fungerar fortfarande. Visserligen har jag känt henne redan innan vi blev grannar.

Svenska språket i tåget

IC 8 -tåget avgår från Simpele till Helsingfors.
Jag åkte IC 8 -tåg från Joensuu till Simpele. Det var dagens dyraste tågtur (studentpris 18,07 euro) men tidigare och senare tågturer passade inte för mig lika bra än denna.

När jag gick till vagn hörde jag att två människor kanske talade svenska. Jag försökte höra bättre och sen blev jag säker att de talade svenska. Vad fint! Det händer väldigt sällan i Joensuu att jag hör svenska av annan orsak än att jag diskuterar med vissa studeranden i svenskan. Jag hälsade de unga människor som talade svenska. De var lite överraskade eller rädda. Jag diskuterade lite med dem men sen gick jag tillbaka till min plats eftersom det kändes att de ville inte diskutera med mig.

Riksvägen 6 i Simpele

Konduktör och Simpele

Grön åker och huggningsområde (som Asta- och
Veera-stormar gjorde i 2010.)
Konduktör i tåget var ganska ovanlig, på positiva sätt. Han var vänlig, glad och pratsam samt från något annat land. Konduktör började prata med mig när vi var nära vagndörren och väntade på att tåget anländer till Simpele. Vi diskuterade om vädret. Han sade att det hade regnat i Helsingfors när han hade börjat sitt arbetsdag. Vi förvånade oss att det är mörkt och bara lite snö. Han hade besökt Kolari (där finns snö) och jag sade att jag har blivit van vid att julen är vit. Vi diskuterade också om midvintermörker som är i Lappland. Jag sade att jag har möjlighet att se solen på denna jul. Det är ovanligt för mig eftersom jag har firat många jul i Lappland.

Det finns bara lite snö i Simpele. Det finns ingen slask utan is, vatten och brun/grön jord. Idag hörde jag något smatter. Det var regnets smatter mot plåttaket. Det regnade här! :o Hurdan kommer att vara julen? Smälter snön bort? :o Hoppas inte!

lördag 21 december 2013

Mitt_jullov_dag_3

Julkort

Ganska många julkort, som jag har fått, visar Jesus, Maria och Josef - traditionell krubbabild och den heliga familjen. Dessutom fick jag två annorlunda tomtekort och annat slags kort.

Jag skickade lite över 10 julkort till mina släktingar och vänner. Det är viktigt för mig att kort innehåller julens ursprungliga budskap: Kristi födelse, julevangelium. Dessutom knåpade jag lite över 10 kort. Jag gav dem till mina vänner här i Joensuu. Denna kort visar väg eller liten stuga och liten bild om krubba eller herdar.

Jag har haft vana att skicka julkort till församlingar där jag har arbetat. Detta år fick jag kort från Korsnäs församling där jag arbetade i juni. Det var väldigt trevligt att få kort därifrån. Aldrig tidigare har jag fått julkort från min f.d. arbetsplats.

-45 %

I november fick jag rabattkuponger till Sokos-varuhus. Sokos i Joensuu fyller 45 år. Kupongernas giltighetstid var nästan slut. Idag var det näst sista dag. Många andra kunder i Sokos hade likadana kuponger. Jag såg det! Det fanns massor av kunder i Sokos och andra affärer.

Rabatt på 45 prosent är ganska stor rabatt. Jag funderade att jag köper något dyrt som jag behöver i framtiden. Därför handlade jag en kavaj och en vas. I oktober märkte jag att jag har inte vaser här i Joensuu. Troligen finns mina vaser fortfarande i Sodankylä. Om jag blir präst behöver jag många kavajer. Jag tycker att det är viktigt att handla viktiga saker redan på förhand. ;)

Att förbereda mig för julhelger

Ett par veckor sedan bakade jag en arabisk kryddkaka. Sådan kaka är viktig del av mitt jul. Den kakan har ätits av jag och andra människor i annorlunda situationer (kyrkkaffe, lillajul...).

Idag bakade jag igen arabisk kryddkakan. Kakan ser ut likadan än tidigare men det kändes lite annorlunda att baka den än förra gången.

Nu borde jag packa mina resgods. I morgon jag åker tåg till Simpele. Jag ska tillbringa julhelger hos min mormor.

fredag 20 december 2013

Mitt_jullov_dag_2

Min bakgård

SNÖ!!

Pielinen å
"Suvantosilta" (bro)
I morse sov jag länge. På någon tid öppnade jag gardiner och blev ganska glad. Det såg ut vackert och vitt! Det hade snöat mycket på natten och SNÖade fortfarande då! Förstås visste jag att det är svårare att cykla men jag funderade att det är inget problem. Jag hade väntat på snö. (Det har snöat många gånger men nästan alla snö har smultit bort.) Det måste finnas snö på julen! Hoppas den här snön smälter inte.

När jag cyklade hem var det inte svårt att cykla. Cykelvägar var i ovanligt bra! Snöplogar är "trevliga" och viktiga. Kunde det vara roligt att ploga undan snö som sitt yrke?

Ibland har jag sagt att jag vill att det snöar väldigt mycket. Så mycket att det finns snödrivor på 1,5 meter. Förstås vet jag att snöplogmän skulle ha mycket att göra i sådan situation. I Lappland finns det snö varje vinter men jag tycker att snön är inte tillräckligt bra orsak att flytta tillbaka dit. Nu bor jag i Joensuu. Jag har hört många gånger att Joensuu är snösäker stad. Jag tycker att det stämmer. Jag kommer ihåg att det har snöat mycket och funnits stora snödrivor här när jag har bott här i Joensuu. Om du vill se mycket snö är det bra val att komma/flytta till Joensuu. Många mina vänner tycker om att åka skidor. I Joensuu är det ofta att åka skidor på vintrarna.



Vid universitet

Korridoren i Agora-byggnad vid universitet
Jag cyklade till universitet och åt ananas-kalkonsås och fullkornspasta i studentrestaurant Carelia. I universitetsbibliotek och i Carelia fanns ganska mycket studeranden men inte så mycket än normalt.

Korridorerna vid universitet var tysta och öde. Jag såg bara några människor där. En byråanställd sade till mig att jag är på fel plats och på fel tid. Jag svarade att jag har börjat mitt jullov två dagar sedan samt jag har inte studerat och studerar inte på jullov.

Brandbil på Siltakatu
(Bilden är inte bra.)

På stan

Efter besöket på universitet var jag ute på stan några timmar. Nu har jag köpt alla julklappar som jag hade planerat att köpa. Varför är det alltid svårt att veta vad som skulle vara en bra julklapp till någon? Jag vill inte köpa och ge krams eller onyttiga saker. Jag tycker att julklappar borde vara inhemska och kanske hantverk om det är möjligt. Bra och små butiker i Joensuu finns t.ex. i Taitokortteli. Där har jag varit och shoppat många gånger i december och tidigare under åren.

Gågata i Joensuu centrum
På väg från universitet till stan såg jag tre brandbilar som körde väldigt snabbt och med sirener och blåa lyktor längs Kuopiontie (vägen från Kuopio) och vidare längs Siltakatu. Jag vet inte vart var de bilar på väg men det är säkert att de hade bråttom.

torsdag 19 december 2013

Mitt_jullov_dag_1

Mitt jullov började igår när jag skrev årets sista tentamen (metoder i praktisk teologi). Jag har väntat på jullovet länge. Hösten har varit trött men den har gått ganska snabbt.

Igår sade en av mina bästa vänner att jag borde skriva något nytt i min blogg under jullov. Jag tyckte att det är en bra tips.

Lehtosen Liikenne 20
BLP-921, Volvo B10M/Wiima K202, åm. 1989
tidigare: HKL 8921

Lokaltrafik i Joensuu

Jag fattade beslut att jag åker bussar i lokaltrafik idag eftersom jag behöver dator (och den är tung) och jag måste besöka Noljakka (för fjärran att cykla dit när det är vinter). Dagens bästa var att åka Wiima K202 -buss som var fullproppad. Nuförtiden händer det ganska sällan att man får åka Wiima-bussar. Lehtosen Liikenne använder gamla Wiima K202-bussar bara som reserv- och rusningsbussar. Många bussbolag har redan avställt Wiima-bussar. Förstås har många firmor Carrus- eller Volvo-bussar som är tillverkade i Wiimas fabrik i Vanda.

Lehtosen Liikenne 7
LL-50, Scania L94/Lahti 402, åm. 2000
Lehtosen Liikenne 6
CFZ-999, Volvo B7RLE/Volvo City L, åm. 2003
tidigare: Veolia Transport/Connex 231

Liten del av Joensuu centrum

Joensuu

Carelia-byggnad vid universitet
Eftersom jag hade kameran med mig fotograferade jag. Jag tog några foton om Joensuu, speciellt universitets byggnader. Varför har jag sådan vana att jag fotograferar byggnader? De är lätta att fotografera eftersom de är inte i rörelse.

Jag har bott i Joensuu över 4 år. Jag har sett många byggnader och platser i Joensuu centrum många gånger. Nuförtiden är det inte så intressant att fotografera Joensuu än tidigare. Kunde det vara dags att flytta bort härifrån? Jag har omkring 1,5 år kvar med mina studier vid Östra Finlands universitet. Sedan är jag troligen fri att flytta bort. Hoppas jag vet då vart jag ska flytta. ;)

Här i Joensuu finns inte så mycket snö. Hoppas kommer det att vara vit jul i Joensuu även om jag ska tillbringa min jul i Simpele hos min mormor. Efter julen ska jag resa till Sodankylä.


Freddie

Katter

Jag besökte en min vän. Där träffade jag igen två katter, Freddie och Elvis. De är söta och trevliga katter. Borde jag skaffa en katt på någon dag i framtiden? Kanske.


söndag 24 november 2013

Hartaus Genesis-kappelissa 19.11.2013



Matt. 25:1-13

Jeesus puhui tämän vertauksen:
    ”Silloin taivasten valtakunta on oleva tällainen. Oli kymmenen morsiusneitoa, jotka ottivat lamppunsa ja lähtivät sulhasta vastaan. Viisi heistä oli tyhmää ja viisi viisasta. Tyhmät ottivat lamppunsa mutta eivät varanneet mukaansa öljyä. Viisaat sitä vastoin ottivat lampun lisäksi mukaansa öljyastian. Kun sulhanen viipyi, heitä kaikkia alkoi väsyttää ja he nukahtivat. Mutta keskellä yötä kuului huuto: ’Ylkä tulee! Menkää häntä vastaan!’ Silloin kaikki morsiusneidot heräsivät ja panivat lamppunsa kuntoon. Tyhmät sanoivat viisaille: ’Antakaa meille vähän öljyä, meidän lamppumme sammuvat.’ Mutta viisaat vastasivat: ’Emme me voi, ei se riitä meille kaikille. Menkää ostamaan kauppiailta.’ Mutta kun he olivat ostamassa öljyä, sulhanen tuli. Ne, jotka olivat valmiit, menivät hänen kanssaan häätaloon, ja ovi suljettiin. Jonkin ajan kuluttua toisetkin saapuivat sinne ja huusivat: ’Herra, Herra, avaa meille!’ Mutta hän vastasi: ’Totisesti, minä en tunne teitä.’
    Valvokaa siis, sillä te ette tiedä päivää ettekä hetkeä.”
Puhe

Elämme lopun aikoja. Niin on tosin eletty jo noin 2000 vuotta eli aika pitkään meidän ihmisten aikakäsityksen mukaan. Silti elämme yhä lopun aikoja.

Odotammeko me pimeydessä näiden evankeliumin morsiusneitojen tapaan? Onko meillä öljyä jäljellä vai pitääkö meidän lähteä ostamaan sitä juuri silloin, kun sulhanen saapuu? Mitä sillä öljyllä oikein tarkoitetaankaan tässä kohdassa? Miksi viisi viisasta neitoa ei voinut antaa edes vähän öljyä toisille? Eikö se olisi ollut kristillistä toimintaa, lähimmäisen rakkautta?

Tästä voi siis päätellä, että öljy on jotain sellaista, jota ei voi antaa toisille. Minulla tuli ensimmäisenä mieleen, että öljy on meidän uskomme. Niin ajattelee ainakin kaksi muutakin ihmistä. Lisäksi löysin näkemyksen, että öljy olisi Pyhä Henki. Usko ja Pyhä Henki. Voiko niitä puolittaa? Voimmeko antaa omasta uskostamme puolet toiselle? Emme voi. Ihmisellä joko on uskoa ja Pyhää Henkeä tai sitten ei ole. Välimuotoa ei ole. Ei voi olla puolikasta uskoa tai olla puoliksi uskossa tai puoliuskovainen. Usko on Jumalan lahja, jonka ihminen on saanut ja ottanut vastaan. Efesolaiskirjeessä Paavali toteaa: ”Armosta Jumala on meidät pelastanut antamalla meille uskon. Pelastus ei lähtöisin meistä, vaan se on Jumalan lahja.” Lahjaksi saatua uskoa ei saa eikä voi antaa toiselle. Siitä voi toki luopua, kuten valitettavan moni tekee, mutta siltikään sitä ei voi siirtää toiselle.

Mitä sitten tulisi ajatella uskon määrästä? Voiko sitä mitata? Joidenkin mielestä sitä voi mitata, mutta mielestäni mittaaminen on vaikeaa tai jopa mahdotonta. Toisaalta se uskon määrä ei kuitenkaan ole oleellista. Oleellista on se, onko uskoa vai ei eli onko lampussa öljyä vai ei. Heikolla ja vähäiselläkin uskolla saa turvautua vahvaan vapahtajaan. Pienikin määrä öljyä riittää silloin, kun on aika mennä taivaan häätaloon.

Pitäkäämme huolta, että lampuissamme on öljyä silloin, kun sulhanen Jeesus tulee. Me emme tiedä sitä hetkeä, mutta se hetki on koko ajan yhä lähempänä. Olkaamme koko ajan valmiina, mutta ei niin, että unohtaisimme muun elämän. Jeesus voi tulla jo tänään tai huomenna tai ensi vuonna tai vasta tuhansien vuosien päästä. Sen hetken tietää ainoastaan Jumala.

Virsi 152: 4-5

torsdag 4 juli 2013

Predikan i Korsnäs kyrka den 30 juni 2013

EVANGELIUM:

Luk. 5:1–11

En gång när Jesus stod vid Gennesaretsjön och folket trängde på för att höra Guds ord fick han se två båtar ligga vid stranden; fiskarna hade gått ur för att skölja näten. Han steg i den ena båten, som tillhörde Simon, och bad honom att ro ut ett litet stycke. Sedan satte han sig ner och undervisade folket från båten. När han hade slutat tala sade han till Simon: ”Ro ut på djupt vatten och lägg ut näten där.” Simon svarade: ”Mästare, vi har hållit på hela natten utan att få något. Men eftersom du säger det skall jag lägga ut näten.” Och de gjorde så och drog ihop en väldig mängd fisk. Näten var nära att brista, och de vinkade åt sina kamrater i den andra båten att komma och hjälpa till. De kom, och man fick så mycket fisk i båda båtarna att de höll på att sjunka. Då kastade sig Simon Petrus ner vid Jesu knän och sade: ”Lämna mig, Herre, jag är en syndare.” Ty han och de som var med honom greps av bävan när de såg all fisken de hade fångat – likaså Jakob och Johannes, Sebedaios söner, som hörde till samma fiskelag som Simon. Men Jesus sade till Simon: ”Var inte rädd. Från denna stund skall du fånga människor.” Då rodde de i land, lämnade allt och följde honom.

PREDIKAN:

Föreställ dig att Jesus kommer in till kyrkan och frågar dig att avresa med sig. Vad skulle du tänka dig då? Vad skulle du svara då? Vad skulle du göra då? Skulle du vara rädd, misstrogen, nyfiken, förvirrad eller entusiastisk? Hur skulle det påverka situation om du vet att han som frågar är Jesus? Kunde du börja följa en obekant man? Åtminstone jag har hört ett råd att man inte behöver avresa med obekanta män. Det kan vara farligt! Hur kunde du veta att han är Jesus, vår frälsare.

Jag vet att det fanns och finns fortfarande flera fiskare här i Korsnäs. Fiskeri är en traditionell näring överallt i världen på områden som ligger vid kusten. Människorna vid kusten har alltid fiskat och ätit mycket fisk. Det har varit helt normalt. Fisk är också riktigt hälsosam mat.

När Jesus kallade Simon som fick också namnet Petrus samt Jakob och Johannes var de i sitt arbete. De hade arbetat (eller fiskat) hårt hela natten men de hade fått ingen fiskfångst. Troligen var de trötta och sorgesamma. Jag vet inte om Simon, Jakob och Johannes visste vem som kallade på dem. Simon hjälpte ändå Jesus och rodde ut ett litet stycke så att Jesus kunde undervisa människor. Evangelietexten berättar inte om Jesu undervisnings innehåll. Troligen är det inte så viktigt i denna gång eftersom textens syfte är att berätta bara lärjungars utlysning.

Fiskarna trodde på Jesus. De gjorde som Jesus hade rått. Jag tycker att det var konstigt att fiskarna gjorde snart som Jesus hade sagt. Skulle ni göra så? Kanske eller kanske inte. De trodde på Jesus och fick en väldigt stor fiskfångst. Jesus uppvisade sin makt men det fanns också något annat, mycket större än deras stora fiskfångst. Jesus hade en stor plan. Han ville göra dem att vara sina lärjungar och att fiska människor. Han ville att de uppbådar människor att följa honom. Jag undrar om fiskare skulle följa Jesus utan att de fick den stora fiskfångsten. Jag tror att det var lättare att fatta beslut när de hade sett sådant underverk.

Det är märkvärdigt att Simon Petrus, Jakob och Johannes lämnade allt och följde Jesus. De tvekade inte. Jesus hade något så attraktivt eller bättre än fiskare redan hade. Något påverkade så mycket att männen följde Jesus. Det var troligen Guds gärning. Vår Gud är allsmäktig och kan göra vad han vill. Gud har alltid rätt och vet vad som skulle vara bästa för oss.

Jesus kallar fortfarande på oss. Han vill att vi följer honom och är hans medarbetare i denna värld. Han vill att vi berättar om hans försoningsdöd och uppståndelse. Han vill att alla får veta hur gode Gud vi har. Så kallad Lilla Bibeln säger: ”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.” (Joh. 3:16)


När vi svarar ”ja” på Jesu kallelse menar inte det att vi alla måste lämna vårt arbete. Helt tvärtom! Jesus kallar oss att vara hans medarbetare och följare i vårt vardagliga arbete och liv. Det kräver inte mera men det är en jättestor sak att följa Jesus vid sidan av sin vardag. Hur kan du följa Jesus i ditt liv? Hurdan är din kallelse och din uppgift?

tisdag 25 juni 2013

Predikan i Korsnäs kyrka den 23 juni 2013

EVANGELIUM:

Luk. 6:36–42

Jesus sade:
”Var barmhärtiga, så som er fader är barmhärtig. Döm inte, så skall ni inte bli dömda. Förklara ingen skyldig, så skall ni inte dömas skyldiga. Frikänn, så skall ni bli frikända. Ge, så skall ni få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat skall ni få i er mantel. Med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er.”
Han gav dem också en liknelse: ”Kan väl en blind leda en blind? Ramlar inte båda i gropen? Lärjungen är inte förmer än sin lärare, men när han är fullärd blir han som sin lärare. Varför ser du flisan i din broders öga när du inte märker bjälken i ditt eget? Hur kan du säga till din broder: Låt mig ta bort flisan ur ditt öga, när du inte ser bjälken i ditt eget? Hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders.”

PREDIKAN:

Jag kommer ihåg ett råd som är något sådant att ”Var och en gör bot och bättring bara med sina egna synder.” Det är viktigt att komma ihåg det rådet eftersom människor har som vana att tycka illa om andra människors gärningar, tankar och tal. Varför är det så lätt att se en liten flisa i broders öga? Varför är det så svårt att se en jättestor bjälke i sitt eget öga? Är det så att eget öga är för nära? Fundera hurdan skillnad är mellan flisan och bjälken. Den skillnaden är jättelik! Jag har inte flisor och bjälkar här med mig idag men jag tror att ni vet hurdana de är. I alla fall är den skillnaden jättelik.

Under senaste åren har det diskuterats mycket om etiska frågor i Finland. Många av de här diskussionerna har diskuterats också eller speciellt i evangelisk-lutherska kyrkan. De diskussionerna har avdelat kyrkan till olika delar, till exempel konservativa och liberala, traditionella och moderna, rättrogna och heretiska och så vidare. De här diskussionerna har behandlats bl.a. homosexualitet, äktenskap, eutanasi och åldringars mänskliga rättigheter. Tyvärr har diskussioner ledat människor i fördömande och gräl. Varför kan människor inte alltid diskutera sakligt? Tyvärr är det ofta för svårt. Människorna är alltid ofullständiga men Gud är allsmäktige och fullständig samt ha alltid rätt.

Några dagar sedan läste jag en Facebook-diskussion där en kristen man sade till de andra kristna männen något sådant: ”Jag är lika stor syndare som alla andra men jag har fått benådning. Kom med till Guds rike! Här är det bra att leva när jag har fått förlåtelse.” Han som sade denna tror starkt att hans ”kyrkosamfund” är den enda riktig Guds rike och att alla andra samfund är förljugna och i djävulens makt.

I sin bergspredikan i Matteusevangeliet säger Jesus: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger.” Den här versen heter också den gyllene regeln. I den här dagens evangelium har Jesus denna regel som bakgrund av sin predikan. Jesus sade till exempel: ”Döm inte, så skall ni inte bli dömda. Förklara ingen skyldig, så skall ni inte dömas skyldiga. Frikänn, så skall ni bli frikända. Ge, så skall ni få.” och ”Med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er.” Vad säger ni? Är det så att Jesus talar om gyllene regeln också denna gång?

Jesus säger till oss att vi alltid måste fundera våra gärningar och dess påverkan mot våra medmänniskor. Vi måste fundera hurdana känslor vi skulle ha om någon skulle göra oss på samma sätt. Vad skulle vi tycka att om någon pangar en fönsterruta i vårt hem? Vad skulle vi tycka att om någon hjälper oss och ger en skjuts till kyrkan? Vilkendera gärningen känns bättre? Vilkendera gärningen skulle du vilja göra? Jag tror att ni alla svarar att skjutsen till kyrkan är det bättre alternativ.

Några gånger har jag följt diskussion om en skillnad mellan kristen kärlek och dömande. Man kan tolka gyllene regeln på olika sätt. Vissa anser att man borde acceptera allt och man borde inte tala om synder eller tala bara om sina egna synder. Andra anser att den riktig kristen kärlek kräver att vi hutar åt kristna bröder och systrar som syndar. Tyvärr leder denna åthutning till dömande. Det är sant att vi kristna har olika tolkningar av Bibeln och Guds vilja. Bibeln har alltid rätt men vi människor är ofullständiga att förstå Guds ord.

Jag tror att den bästa sätt att förstå Guds vilja är att be för att den Heliga Anden kommer och hjälper oss att förstå Guds ord. Det är viktigt att läsa Bibeln men man behöver inte vara tvungen att läsa mycket eller läsa någon viss mängd.

Hoppas vi kommer ihåg den gyllene regeln när vi gör något som påverkar andra människor. Nästan alla våra gärningar påverkar våra medmänniskor på något sätt. Vi lever inte ensam i den här världen.

Predikan i Korsnäs kyrka den 22 juni 2013 (midsommardagen)

EVANGELIUM:

Luk. 1:57–66

För Elisabet var tiden inne att föda, och hon födde en son. Hennes grannar och släktingar fick höra vilken stor barmhärtighet Herren hade visat henne, och de gladde sig med henne. På åttonde dagen kom de för att omskära pojken, och de ville kalla honom Sakarias efter hans far. Men då sade hans mor: ”Nej, han skall heta Johannes.” De sade till henne: ”Det finns ingen i din släkt som bär det namnet.” Och de gjorde tecken åt fadern att låta dem veta vad barnet skulle kallas. Han bad om en skrivtavla och skrev: ”Johannes är hans namn”, och alla förvånade sig. Med en gång löstes hans läppar och hans tunga, och han talade och prisade Gud. Alla de kringboende greps av fruktan, och överallt i Judeens bergsbygd talade man om detta som hade hänt. Och alla som hörde det lade det på minnet och frågade sig: Vad skall det inte bli av detta barn? Ty Herrens hand var med honom.

PREDIKAN:

Varför har du fått det namnet som du har? Har du fått ditt namn från din släkt? Har du fått ditt namn från Bibel eller från någon bok? Har du likadant namn som någon kändis har? Vad tycker du om ditt namn? Är du nöjd med ditt namn? Vilket namn skulle du vilja ha? Varför?

Jag har fått mitt tilltalsnamn (Markus) från Bibel. Mina två andra förnamn (Juho Petteri) har jag fått från min släkt. När jag ritade min släkttavla i högstadiet över tio år sedan lade jag märke till att flera av mina förfäder hade hetat Juho eller Petteri eller till och med Juho Petter. Det var intressant att göra en liten släktforskning då. Det var kanske lite förvirrande att få veta jag har fått mina namn efter Bibel och efter mina förfäder. Jag har inte träffat de här Juho eller Petteri men jag vet att jag hör till samma släkt med dem. Släkten är sådan sak att man inte kan göra avkall på den.

Namnet är en viktig del av människa och människans identitet. Ett latin ordspråk säger: ”Nomen est omen”. På svenska är det ”Namnet är ett förebud.” Jag har ibland funderat vilkendera som kommer först, namn eller människa. Får en människa ett sådant namn som för honom? Eller utvecklas en människa så att han blir likadan som sitt namn?

Jag har också ibland funderat varför jag tycker om några namn och varför jag inte tycker om vissa namn. Varför har många av mina bästa vänner samma förnamn? Det är ibland lite svårt att veta vem som är frågan om när man diskuterar.

När man läser Bibel kan man lägga märke till att många namn där har en egen betydelse. Det kvittar inte vilket namn man har. Namnet i Bibeln berättar något om den människan som bär det namnet. Några människor i Bibeln har fått ett bra namn som barn men några har bytt sitt namn för att det skulle vara bättre för honom.

Till exempel namnet Abraham betyder ”fader för många”. Tidigare hette han Abram. Gud gav ett nytt namn ”Abraham” till Abram när Gud lovade att välsigna Abraham och ge till honom tusentals barn.

Johannes som är den här dagens centralperson fick ett namn som var helt nytt i hans släkt. Johannes betyder ” Gud är nådig”. Vad fint namn! Det namnet gav honom en livslång uppgift att predika omvändelse, räddning och syndernas förlåtelse. Det var också något helt nytt! Johannes predikade mycket och döpte flera människor men hans namn var också en viktig del av hans budskap. Som jag redan sade Johannes betyder ”Gud är nådig.” Den är en riktigt stor budskap och dess budskap är sann. Vår Gud är nådig och barmhärtig.

Släkten hade en väldigt viktig betydelse i Israels kultur 2000 år sedan. Som vi hörde i dagens evangelium var det viktigt att kalla barn efter någon släkting. Det var något tecken på gemenskap och samhörighet med släkten. Släkten var viktig och därför speciellt Gamla testament innehåller flera släkttavlor. Det var viktigt att veta vilken släkt man hör till. Man behövde kunna bevisa att hör till någon släkt eller till och med bevisa att hör till Israels folk och är Abrahams efterkommande. Israels folk härstammar från Abraham.

Nuförtiden här i Finland och också annanstans har människor ett efternamn. 2000 år sedan användes inte efternamnen. Nuförtiden är efternamn troligen ett viktigare tecken på gemenskap än förnamn.

Gamla testamentets profeter hade profeterat att Messias hör till Davids släkt. Israels folk väntade på Messias som frälser sitt folk. De visste väldigt bra att Messias hör till Davids släkt. Jesus var född i Davids släkt som heliga skrifter och profeter hade berättat om.

Profeterna hade också profeterat att det kommer en vägröjare före Jesus. Johannes Döparen föddes sex månader före Jesu födelse. För den skull firar vi Johannes Döparens dag sex månader före jul då vi jubilerar Jesu födelse. Johannes förberedde väg till Jesus. Han berättade att han inte är Messias men han betonade att Messias kommer och är redan nära. Johannes hade en viktig uppgift att gå före Jesus. Som vi hörde i dagens episteltext sade Paulus: ”Johannes förberedde genom att förkunna omvändelse och dop för hela Israels folk. Och när Johannes verk närmade sig sitt slut sade han: ’Jag är inte den som ni tror. Han kommer efter mig, och jag är inte värdig att knyta av honom sandalerna.’”

Johannes var Jesu vägröjare. På samma sätt kan vi vara Jesu vägröjare i nutidens värld. Jesus har lovat att han kommer tillbaka i tidens slut. Vi vet inte när Jesus kommer men vi får förbereda väg till honom när vi lever vårt liv i Guds nåd. Vi får berätta om Guds kärlek samt Jesu försoningsdöd och uppståndelse.


Vi kan bekänna oss som Kristi följare när vi reser upp nu för att bekänna vår kristna tro. 

onsdag 19 juni 2013

Predikan i Korsnäs kyrka den 16 juni 2013

EVANGELIUM:
  
Luk. 15:1-10

Alla tullindrivare och syndare sökte sig till Jesus för att höra honom. Fariseerna och de skriftlärda förargade sig och sade: ”Den mannen umgås med syndare och äter med dem.” Då gav han dem denna liknelse: ”Om någon av er har hundra får och tappar bort ett av dem, lämnar han då inte de nittionio i öknen och går och letar efter det borttappade tills han hittar det? Och när han hittar det blir han glad och lägger det över axlarna. Och när han kommer hem samlar han sina vänner och grannar och säger till dem: Gläd er med mig, jag har hittat fåret som jag hade förlorat. Jag säger er: på samma sätt blir det större glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig än över nittionio rättfärdiga som inte behöver omvända sig.
Eller om en kvinna har tio silvermynt och tappar bort ett av dem, tänder hon då inte en lampa och sopar hela huset och letar överallt tills hon hittar det? Och när hon har hittat det samlar hon väninnor och grannkvinnor och säger: Gläd er med mig, jag har hittat myntet som jag hade förlorat. På samma sätt, säger jag er, gläder sig Guds änglar över en enda syndare som omvänder sig.”
  
PREDIKAN:

De här liknelserna, som vi hörde just, är omtyckta eller vanliga i församlingsarbete med barn. Åtminstone jag kommer ihåg att jag har hört många gånger om dessa liknelser och förklaringar om dem när jag var barn och deltog i min dåtida hemförsamlings barnverksamhet (t.ex. söndagskola, dagklubb) ganska aktivt. Kanske ni, som har varit konfirmander 50 år sedan, hade berättat de här två berättelser till era barn och barnbarn samt diskuterat med dem om de här liknelserna eller några andra Jesu liknelser. Jesus berättade mycket med liknelser. Det var ett vanligt sätt i dåtidens Israel. Liknelserna var bekanta för dåtidens människor men troligen var det inte så lätt att förstå än vi har ofta hört.

Jesus berättade de här liknelserna när han åt med syndare. Men syndarna var inte Jesu främsta målgrupp på den här gången. Jesu målgrupp var fariséer och de skriftlärda som tyckte illa om att Jesus åt och tillbringade sin tid med de mindervärdiga människorna som var också syndare. Det var inte lämpligt att hänga med föraktliga människor! Fariséerna ansåg att en ren sak blir oren om den rör vid något orent. Sådan åsikt var allmän då och hade sitt ursprung i judiska skrifter som heter också Gamla testament.

Men Jesus var helt annorlunda och han hade annorlunda åsikter och tolkningar om heliga skrifter och allt annat. Han åt med syndare och tillbringade sin tid med dem. Då var det ett stort tecken på vänskap att äta med sina vänner. Som Jesus säger i dagens evangelium, Guds änglar gläder sig över en enda syndare som omvänder sig. Jesus kom till världen för att frälsa syndare. Jesus lev utan synd. Han var ren. Han ansåg att någon oren blir ren om den rör vid något rent. Han visste att han är ren och för den skull var han ofta med syndare och alla andra orena. Han ville att de skulle bli rena. Han hade helt motsatt uppfattning än fariséerna och de skriftlärda som hade läst mycket heliga skrifter och trodde att veta allt om dem.

Jesus var ganska nära fariséerna och för den skull fariséerna tyckte illa om att Jesus var med syndare. De ville kanske att Jesus skulle vara med fariséerna och de skriftlärda. Kanske var de avundsjuka på mindervärdiga människor som var ”syndare” enligt fariséerna. Fariséerna och de skriftlärda tyckte att de var bättre och renare än andra människor. Är det så att det finns fortfarande likadana situationer när vissa ogillar att sina vänner hänger med människor som är till exempel omoderna, annorlunda, dåliga, sina fiender och så vidare?

Kristendomen kan också vara glad. Jag undrar varför det finns ofta åsikter eller en stämning att vi kristna borde alltid vara sorgesamma och ha negativ attityd mot alla och alla roliga saker är förbjudna för oss. Är det så? Enligt min åsikt är det inte så. Jag har träffat många glada och lyckliga människor som är kristna och tror på Gud.

Men jag undrar varför det finns många ledsna och söndriga människor med i församlingars verksamhet. Jag tror att församlingar här i Finland och överallt runt om världen kan ge något sådant som Jesus gav till syndare två tusen år sedan. Om situationen är sådan är församlingarna fortfarande på rätt väg. Jesus älskade och älskar fortfarande alla. Gud och Jesus hatar synder men älskar syndarna som kommer till dem och vill få förlåtelse.

Även om Jesus var med syndarna och församlingarna har en viktig del i många söndriga människors liv, är församlingarna inte bara för sådana människor. Jag hoppas att det kunde finnas platser för alla i församlingarna. Det är viktigt att samarbeta med olika människor och möta dem. Det är viktigt att acceptera olika erfarenheter och olika åsikter och olika tolkningar om den kristna traditionen. Som präst och teologie doktor Eero Junkkaala sade två veckor sedan i Finska missionsällskapets fest, måste vi kristna älska varandra och tillåta annorlunda tolkningar. Man behöver inte snart döma andra människor som är annorlunda än jag är. Gud har skapat alla människor och vill att vi lever i fred med andra.

Gud kallar på dig och söker efter dig. När Gud hittar dig eller någon annan som är försvunnen, blir han och hans änglar glad, jätteglad. Om Gud redan har hittat dig, kanske länge sedan, är han glad också över dig. Men som vi hörde på dagens evangelium är glädje i himmelriket största när Gud hittar någon som har varit försvunnen.


Jesus har dött för oss alla, för syndare. Vi kan komma ihåg det när vi reser upp för att bekänna vår kristna tro.